Satt inne hela eftermiddagen och drog mig. Tjatades med till gymmet, självförtroendet dog - axeln jag ägnat halva sommaren åt att rehabilitera gjorde förjävligt ont och lårmusklerna skakade av mjölksyra. Åt middag, gosade ner mig i sängen, pratade med gott folk och lyssnade på musik. Redde ut 222 känslor. Nu är allt bra igen, jag lever och jag har dessutom äntligen fått ut mina plektrum ur gitarren, där de så fint legat den senaste tiden. ¡Ciao!